En fredag olik de flesta andra

Fick stans chock när jag slog upp ögonen och insåg att klockan passerat 13.30 precis. Värt att sova bort halva dagen liksom... Men annars då? Miro är hur söt som helst trots att man får lite halvdamp på att han biter på allt och alla konstant förutom när han är alldeles pömsig. Haha! Nu väntar lunch/middag hos farmor och farfar så det är bäst att jag börjar rulla ut mot landet. Ciao

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0