En tid att minnas


Det är en ganska intensiv period nu när det endast kvarstår en vecka tills dess att vi tar studenten. En intensiv men också väldigt fin tid som jag vill minnas så länge jag bara kan. För det är verkligen en speciell känsla att veta att dom man spenderat två-tre sjukt bra år tillsammans med ska gå skilda vägar i en, för oss, helt ny värld ♥

Ta mig till sommaren


Lökar i underkläder med biologi boken uppslagen för allra sista gången och (surprise) Timoteij sjunger om sommaren för fulla muggar! Imorgon kl. 9:50 är jag klar med alla kurser på nv-programmet. Sjuk känsla!

Måndag

Trubbel i paradiset...

Om man säger såhär - känslan som uppstår när man inser att hotellet man bokat på Magaluf inte alls ligger i Magaluf. Det ligger på andra sidan av ö-jäveln!

Som tur är tillåter dagens teknik avbokningar, ombokningar och ja.. allt löser sig! Och påtal om det, jag som inte trodde jag skulle gå ut gymnasiet ett tag när allt var som jobbigast. Nu har jag endast två prov kvar av tre års (stundtals) slitsamt arbete. Lite galet men så sjukt underbart.

Kristi himmelfärd var det ja

Hey! Jag har suttit och pillat med spellistor ett litet tag varvat med att jag torterat katten på värsta tänkbara sätt - nämligen att fota honom.

Känner mig så rastlös så det kanske är tur för mig att jag jobbar hela dagen imorgon... 

Back on track?



I förra inlägget babblade jag om okontrollerade tankar hit och dit. Mina tankar kring hälsan har jag däremot lyckats få in på rätt spår igen efter ett alldeles för långt uppehåll. Jag både tror och hoppas att jag håller fast vid motivationen för livet och kroppen känns så mycket lättare med bra kost och en gnutta träning på det!

Idag var jag i alla fall ute på årets första joggingtur längs vår ack så underskattade strandväg. Unnade mig själv en vilopaus på bryggan i farten eftersom att solen låg på så skönt. Känner mig som en medelålders tant men vad gör man inte för sitt välbefinnande?

Nej, slut med detta gagg! Nu blir det biologiplugg och läggdags för imorgon utlovas en välförtjänt morgon PW. Godkväll pensionärsklubben!

En vanlig måndag

Med tre ynka veckor kvar av vad som känns som livet så är studiemotivationen ute på okänt vatten och jag har svårt att kontrollera tankarna. Hösten känns så avlägsen men ändå så nära och det är skrämmande att inte ha en susning om vart jag befinner mig eller vad jag gör om bara några få månader. Men med tron och hoppet om att "allt löser sig" så ska väl detta gå galant!?

Hur som helst är slutspurten här på många fronter (?) så jag ska fortsätta min dykning i kemiboken och vänta på en broder fårn en annan moder! Pyzz

I can't make you love me


Det suger att vara sjuk.


Sjunde maj


Full rulle i sjukstugan här. Humöret tycks ha hakat på ner i ett hål av bajs tillsammans med kroppen som skriker blä. Jag är irriterad på allt och alla, helst av allt skulle jag nog vilja ligga i sängen bortkopplad från omvärlden i ett par dygn för att lugna ner mina tankar. Tyvärr så har jag en smula för mycket inplanerat för att få det att gå ihop!

ADJÖ.

I'm a lionheart



En femma lite sådär i förbi farten. Har tagit en välbehövd pluggpaus och en ännu mer välbehövd dusch. Men på't igen bara!

Studentens lyckliga dag

Igår var en fin dag. Mösspåtagning för första och sista gången i mitt kalasiga liv! Det gör så ont i hjärtat när jag tänker på att jag ska lämna den plats och dom människorna som jag har fått så många fina stunder med. Men med en månad kvar av gymnasiet och en strax FÄRDIG hemtenta i biologi B säger jag bara - woop woop!

Nu ska jag göra något jag velat göra alldeles för länge. Vad säger jag inte! Men det är för själens skull, för kärlekens skull och framför allt för livets skull. Pusshej ♥

Första maj


Idag har jag promenerat mycket, gråtit en skvätt (studenten), sjungit (om studenten), solat (inför studenten), bränt mig alldeles för mycket, hittat en skön låt (till studenten), valt kläder till mösspåtagningen osv osv. Ja ni ser ju, studenten ligger i fokus! Dock lyssnar jag på något för deppig musik och funderar lite för mycket på saker och ting. Men jag är nog mest rädd. Rädd för att allt som är så bra bara ska ta slut nu och övergå i något jag inte har en aning om ännu. Men äh, trots detta har jag faktiskt varit effektiv vad det gäller plugg och ska fortsätta nu. Plugget är ibland som ett plåster på såren, man får kort och gott fokusera tankarna på andra håll ett tag.

RSS 2.0