Ei mikään tunnu miltään enää

Ikväll är det dags att resa hemåt igen. Väldigt lite gott, väldigt mycket ont. Här ligger nysnön fint på grenar och marken, Miro utvecklas framåt dagligen och jag får sova ut varje morgon. Men det finns ju en verklighet som lurar bakom hörnet också, så om ett dygn är jag tillbaka på jobbet... ååååååååh, vill inte.
 
Men fuck it, jag lever idag och därför ska jag packa ihop allt nu bums och sen dra ut till gården för skidåkning, fika och vovvemys!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0