Johanna

Att ha flyt. Det låter riktigt bra, speciellt om man har mycket av den värdefulla varan. Men som alltid så tar flytet slut, den där underbart hala isen smälter och gruset som legat och lurat där under bromsar en just när man har som mest fart. Det är ingens fel. Det är bara så livet fungerar, kanske ett sätt att hålla våra psyken någorlunda på jorden med en bättre verklighetsuppfattning.

 

Jag har fastnat i det där förbaskade gruset just nu. Verkligheten kom som en våg och sköljde bort de där rosa molnen som jag var omringad av. Jag är inte arg på de där envisa vågorna som alltid ska skölja fram när man vill det allra minst av allt på denna jord, bara lite ledsen och besviken på ett sånt där bortskämt sätt. Ja, för visst sjutton har jag haft en sommar utan dess like. Underbar är kanske ordet. Eller för bra för att vara sant, helt enkelt. <3